Månad: mars 2016

Relationella möten genom fokus på affekter

Posted on Updated on

Bloggen uppmärksammar glatt att Birgitta Elmquist bidragit till en uppdatering av hemsidans information kring affektfokuserad psykoterapi. Birgitta är Socionom, leg psykoterapeut. Handledar- och lärarutbildad Certifierad lärare/handledare/psykoterapeut enligt IEDTA. Med fördjupning i APT. För kontakt Birgitta@elmquistmail.se

 

Leif och BirgittaAPT bild

 

Birgitta anordnar tillsammans med sin kollega Leif Havnesköld återkommande utbildningar inom området. Till hösten planerar de bla. en introduktionskurs inom Affektfokuserad korttids psykoterapi APT ( för mer info se bifogad fil; kursplan intro APT ) samt även en fördjupning/workshop(för mer info se filen;  kursplan workshop).

På Relationella rummet står hon emellertid bakom informationen kring hennes sätt att beskriva affektfokuserad terapi under fliken ”det terapeutiska landskapet”, information som nu även kan läsas nedan.

 

Relationella möten genom fokus på affekter

Affektfokuserad psykoterapi är inte en specifik terapeutisk modell utan ett paraplybegrepp för flera psykoterapimodeller som specifikt arbetar med affekter i psykoterapirummet. Det är svårt att avgränsa vad som är just ”affektfokuserade metoder” men det finns ett antal psykoterapeutiska approacher som uppfyller vissa kriterier om teori, metod och forskning.

  1. I sin teori uttalat baserar sig på moderna teorier om affekter.
  2. I sin metod beskriver systematiskt arbete med affekter som centralt tema
  3. forskning visar på effektivitet i RCT-studier

Bland de approacher som lever upp till samtliga ovanstående kriterier kan nämnas flera terapiformer som finns under paraplybegreppet Experiential Dynamic Therpies (EDT), men också modeller från andra teoritraditioner som exempelvis Emotionfocused Therapy (Elliott et al 2004), Mentaliseringsbaserad terapi (Bateman & Fonagy , 2006) och Compassion focused therapy (Gilbert, 2005) Flera av tredje vågens inriktningar inom KBT (Thoma &McKay 2015) lever också upp till kriterierna.

I en forskningsöversikt visar Diener et al (2007) att affektfokuserat arbetssätt inom dynamisk psykoterapi ökar patienternas emotionella medvetenhet, fördjupar patientens affektiva upplevelse inom sessionen och bidrar till att skapa adaptiva emotionella uttryck. Alla dessa faktorer har ett tydligt samband med positivt utfall i psykoterapi. I en aktuell metaanalys av 28 RCT studier (Lilliengren,P. et al 2015) visas på effektivitet för EDT då det gäller psykiatriska grupper, framför allt patienter med depression och ångest. Förbättringen visade sig dessutom öka ytterligare mellan behandlingen och den efterföljande follow up-mätningen och ingen signifikant skillnad kunde hittas mellan KBT och EDT. I analysen beskrivs att forskningen kan generaliseras till de flesta former av EDT, men att det också är viktigt att komplettera med specifik forskning på de specifika modellerna eftersom de ibland skiljer sig från varandra på avgörande sätt. Flera av modellerna kan också med fördel kombineras, för att på bästa sätt passa till patientens behov, vilket i sig är en faktor som predikterar gott utfall, men även dessa kombinationer och integrerade modeller behöver mer specifik forskning.

Gemensamt för alla metoder inom EDT är hypotesen att undvikande av hotfull emotionell upplevelse upprätthåller klientens symptom och att exponering av emotioner vid trygg anknytning (positiv allians) är en nyckelfaktor i behandlingen. Malan (1979) förklarade att ”the aim of every moment of every session is to put the patient in touch with as much of his true feeling as he can bear” och denna beskrivning är fortfarande central i EDT. Av detta följer att psykoterapeuten är mer aktiv är vad som vanligt beskrivs inom de flesta terapimodeller och dessutom är terapeuten i första hand fokuserad på ”här och nu” och på ”moment to moment” både då det gäller att anpassa till varje patients behov och som stöd för interventioner.
Som karta och kompass under terapisessionen har terapeuten Malans konflikt- och persontriangel. Konflikttriangeln: Terapeuten strävar efter att a) göra patienten medveten om försvar som skapades en gång i dåtid som skydd men nu bibehåller symptom b) reglera ångest och skam och c) hjälpa patienten att få tillgång till affekter och behov som tidigare undvikits. Betoningen här ligger på patientens kroppsliga upplevande – det experentiella. Denna konflikttriangel kopplas sedan till persontriangeln: där relationella mönster i nutid och dåtid, kan medvetandegöras och förändras.

Malans trianglar

Modellerna inom familjen EDT har dock olika betoning i teori och teknik. De utgår alla från Malans teori och det psykoterapeutiska utvecklingsarbete som Davanloo (1970) gjorde på 1970-taletoch framåt som nu finns under beteckningen ISTDP. ISTDP har forskningsstöd genom framför allt Abbass (2006)och hans studier finns representerade i ovanstående metaanalys. ISTDP sprids nu i Sverige genom personer som Abbass och Frederickson och flera svenska psykoterapeuter har certifiering inom ISTDP.
Andra teoretiker har vidareutvecklat Davanloos ursprungliga teori och teknik. I Sverige är de mest kända modellerna APT, Affect Phobia Terapy som utvecklats av McCullough (1997, 2003)) och AEDT, Accelerated Experientiell Dynamic Therapy som utformats av Fosha (2000) Båda modellerna är mer reglerande i sitt arbetssätt än det ursprungliga frustrerande, utmanande arbetssättet i ISTDP och terminologin har förändrats på många avgörande punkter. Båda förhållningssätten kan också beskrivas som relationella i den bemärkelsen att de arbetar med relationen i terapirummet – och skulle därför också kunna finnas beskrivna under andra flikar på denna hemsida! APT, som beskrivs nedan är också i högsta grad integrativ (och skulle kunna finnas under den integrativa fliken) då det förenar teknik från dynamisk- och KBT-terapi. Detta nämns eftersom jag tycker det är intressant att se hur teorier och förhållningssätt allt mer överlappar varandra och hur teorier och speciellt förhållningssätt är svåra att inrymma i enskilda kategorier.
APT är en integrativ behandlingsmodell baserad på modern psykodynamisk teori och metod, forskning på affekter och anknytning samt principer från inlärningspsykologi. McCullough föreläste i Stockholm regelbundet från början av 2000 och fram till sin död 2012 och numera besöker hennes närmaste kollega Kristin Osborn Stockholm flera gånger per år och undervisar och handleder terapeuter. Genom detta finns det nu några certifierade handledare/lärare i Stockholm och flera psykoterapeuter är i certifieringsprocess. McCullough var själv forskare och hennes forskning, liksom senare forskning som gjorts av kollegor i Sverige och Norge, finns i den forskningsanalys som refereras till tidigare i texten. APT är evidensbaserad (kluster C) enligt kriterier från American Psychological Association och har även visat effektivitet vid behandlingen av andra psykiatriska tillstånd, främst ångest och depression.
AEDT är en modell som integrerar dynamisk teori med anknytningsteori och affektiv neurokunskap och som är speciellt lämpad för personer med anknytningsproblem. Dessvärre finns ännu ingen specifik forskning på AEDT, utan författaren lutar sig mot den forskning som gjorts på ISTDP. Fosha har själv besökt Stockholm vid två tillfällen. Hennes förhållningssätt har mötts av ökat intresse och några psykoterapeuter deltar i fortgående utbildning.

En gemensam organisation IEDTA, där Kristin Osborn just nu är president, ordnar regelbundet internationella konferenser. På konferenserna finns det otaliga tillfällen att stifta bekantskap med de olika metoderna och teoretiska diskussioner varvas med kliniska då underlaget till diskussionerna kommer från verkliga terapisessioner som visas på DVD. I höst 2016 äger konferensenrum i Amsterdam.

Samtliga olika metoder har också egna hemsidor där det finns en stor rikedom av material att hämta hem avgiftsfritt och genom vilka man också kan komma i kontakt med lärare/handledare och psykoterapeuter som är specialiserade i metoden.

För en lättillgänglig svensk introduktion till affektfokuserad teori och teknik hänvisas till Peter LilliengrenPatrik LindertLinda HellquistKristoffer PetterssonLasse AlmebäckKatja Bergsten (2015) Affektfokuserad psykodynamisk terapi: teori, empiri och praktik. Stockholm, Natur & Kultur. Där finns också färska referenser till författare som representerar de olika inriktningar inom EDT som nämnts i denna text, liksom till flera andra som inte är så kända i Sverige. APT bok
I den intervju med Katja Bergsten som finns bifogad som videoklipp nedan, finns mer information om affektfokuserad terapi och dess koppling till mentalisering. Ett videoklipp illustrerar också en rollspelad klinisk situation – för att visa hur ett affektfokuserat arbetssätt kan se ut.

Del 1: Katja Claesson berättar om affektfokuserad psykoterapi, bakomliggande teorier och empiri samt vad huvudfokus är i det praktiska terapiarbetet.

Del 2: Katja beskriver hur hon ser på kopplingen mellan mentalisering och affektfokuserad psykoterapi. Också ett exempel av affektfokuserad psykoterapi från en ”låtsasterapisession” följt av efterdiskussion.

Referenser:
Abbas A.A. et al (2006) Short term Psychodynamic Psychotherapies for Common Mental Disorders. Cochrane Database Syst. Rev. (4)
Bateman A. & Fonagy P. (2006) Mentalization-Based Treatment for Borderline Personality Disorder, NY; Oxford University Press
Davanloo H. (1977) Short term Dynamic psychotherapy. NY; Jason Aronsons Inc. Publishers
Diener M.J. et al. (2007) Therapist Affect Focus and Patient Outcome in Dynamic Psychotherapy: a Meta-Analysis. American Journal of psychiatry164, 963-941
Elliott R. et al (2004) Learning Emotion Focused Therapy, Washington DC: APA
Fosha, D. (2000), The Transforming Power of Affect: A Model for Accelerated Change. New York: Basic Behavioral Science.
Gilbert P.ed (2005) Compassion. Conceptualisations, Research and Use in Psychotherapy. NY; Routledge
Lilliengren P. et al. (2015) Affektfokuserad psykodynamisk terapi: teori, empiri och praktik. Stockholm, Natur & Kultur.
Lilliengren, P. et al. ( 2015 ) Efficacy of Experiential Dynamic Therapy for Psychiatric Conditions: a meta-Analysis of Randomized controlled Trials. Psychotherapy. Advance online publication. http://dx.doi.org/10.1027/pst0000024.)
Malan D. (1979) Individual Psychotherapy and the Science of Psychodynamics. London; Butterworth-Heinemann
McCullough Valliant L. (1997) Changing Character. Short Term Anxiety-Regulating Psychotherapy for restructuring Defences, Affects and Attachment. NY; Basic Books
McCullough, L. Kuhn, N. Andrews, S. Kaplan, A. Wolf, J & Hurley, C.L. (2003) Treating Affect Phobia. A Manual for Short-term Dynamic Psychotherapy. New York: The Guilford Press
McCullough L. & Magill M (2008) Empirically Supported Strategies for resolving Affect Phobias. In: Ablon S.J. Handbook of Evidence-Based Psychodynamic Psychotherapy. NY; Humana Press
Thoma &McKay (2015) Working with Emotions in Cognitive-Behavioral Therapy. Techniques for Clinical Practice. NY. The Guilford Press)

Ibland är en cigarr inte bara en cigarr – om den symboliska nivån i våra uttryck

Posted on Updated on

För att kommentera och delta i samtal runt detta blogginlägg, dubbelklicka på rubriken så syns diskussionsflödet och kommentarsfält under inlägget.

”Att se människan, i sitt sammanhang” är ledord för mig, sa Gudrun Österling när vi bad henne presentera sig  som Gudrunen av relationella rummets bloggvärd.

 

Gudrun som är verksam psykolog, psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi (se mer info under inlägget), reflekterar denna veckan kring vinsterna i att stanna upp på en symbolisk nivå i det terapeutiska arbetet och att som terapeut, med eller utan egenterapi, jobba med sin egen självreflektion.

 

 

Ibland är en cigarr inte bara en cigarr – om den symboliska nivån i våra uttryck

I tingen vi väljer, orden vi uttrycker och hur vi hanterar dem finns inte bara en konkret, rationell, avsiktlig nivå, utan även en symbolisk nivå. De får en symbolisk betydelse, alltså tillmäts en särskild mening för såväl avsändare som mottagare utifrån dennes tankar, känslor och reaktioner. En vigselring är inte bara en cirkelformad metallbit, ett pek- och långfinger upp i luften efter målgång är inte bara en motorisk rörelse, en ros som ges på alla hjärtans dag är inte bara en växt som byter ägare.

Det finns fler skäl än du först kan ana till att just du eller den du möter väljer att göra just det som faktiskt sker, just här och just nu. Om du stannar upp och reflekterar en stund över din reaktion, din känsla, ditt val eller handlande, gärna tillsammans med någon, finns förundrande och oväntade upptäckter att göra – det kan vara både fascinerande och spännande. Det är givande och viktigt tycker jag, att på detta sätt komma underfund om egna värderingar, avsikter och känslor. Som person blir man då tydligare i konturerna, självbilden blir klarare och därmed blir självtilliten större, och man når en ökad emotionell stabilitet.

Det psykoterapeutiska arbetet med att utforska den symboliska nivån, medvetandegöra den, kunna bearbeta och acceptera den, kräver öppenhet, lyhördhet och respektfullhet hos behandlaren. De klienter jag arbetar med på det här sättet öppnar sig inom det terapeutiska rummets betryggande ramar och visar fram hudlöst känsliga sidor, som vi här tillsammans kan låta klienten upptäcka, bli bekant med och vänja sig vid. Parallellt låter klienten successivt de egenskaper och sidor som upptäcks/medvetandegörs framträda i vardagslivet utanför terapirummet – en terapiprocess aktiveras, där mognad och utveckling sker.

Ett konkret synsätt på beteenden och ting riskerar att ge en endimensionell, alltför snäv syn på skeenden – ja på självaste personen du har framför dig, där jag ser en fara i att information går förlorad, förbises och blir outnyttjad. Det är synd! Idag har alltför många behandlare inte motivation, förmåga, förståelse, kraft, tid eller tålamod att ta reda på vad det är som rör sig på det ickekonkreta, ickerationella planet. Det är synd. I värsta fall leder det till en upplevelse hos klienten av att känna sig osedd, missförstådd, förminskad, fel och ointressant, istället för tvärtom. Den symboliska nivån är så viktig att uppmärksamma, för den är användbar när vi ska förstå varandra, och oss själva. Den bär på mycket information och är därmed hjälpsam både vid bedömning och behandling.

Det symboliska synsättet och arbetssättet ställer höga krav på terapeutens reflektionsförmåga och självmedvetenhet. I egenterapin finns möjlighet för dessa egenskaper att utvecklas. När nu egenterapin/utbildningsterapin tas bort från psykoterapeutiskt behandlande utbildningar finns en stor risk att nyutbildade behandlare inte kommer att ha förmågan att kunna se och dra nytta av den symboliska nivån i behandlingsarbetet, eftersom möjligheten att utveckla den förmågan inte kommer att ges på det viset längre.

Det är väldigt synd – såväl för dem som i egenskap av behandlare vill kunna hjälpa människor att må bättre, som för dem som mår psykiskt dåligt och vill komma ur det tillståndet.

2016-03-10

Gudrun Österling

Gudrun Österling är Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare och lärare i psykoterapi.
Utbildad vid Uppsala universitet och Linköpings universitet, yrkesverksam sedan 1990 i Östergötland inom BUP, vuxenpsykiatri och ungdomsmottagning med utredning och behandling. Sedan 2007 handledare till personal inom förskola, grundskola samt offentlig och privat vård och behandling. Egen privatmottagning i Linköping sedan 10 år, på deltid. Styrelseledamot i RPC Östergötland sedan ett tiotal år. Arbetar med psykodynamisk teori som grund och relationell inriktning.
Även anknytning, mentalisering och affekter är för mig värdefulla, användbara perspektiv, liksom existensialism, objektrelationsteori och socialpsykologi.
”Att se människan, i sitt sammanhang” är ledord för mig.

 

Affekter och existentiellt fokus i terapi med unga.

Posted on

Psykoterapi för ”Unga vuxna” – en rapport från Unga Vuxna-dagarna

I slutet av Januari 2016 genomfördes ”Unga Vuxna-dagarna” i Stockholm. För mer info om programmet se http://www.ungavuxnadagarna.se

UR Samtiden var där och filmade flera inslag som finns att titta på på UR play www.ur.se (För er som inte känner till det så finns det många intressanta filmer inom fältet psykologi/psykoterapi på URs hemsida.)Image

Trots att vi verkar och är i en tid där effektivitet, korta insatser och evidensbegreppet har fokus,så levererade dagarna ett relationellt program, innehållande perspektiv och metoder som inte självklart får så stort utrymme i vården i dag, bla.  affektfokusrad terapi och existentiell terapi. Veckans blogg är en inblick i några inslag med inklippta filmer från föreläsningarna.

Björn Wrangsjö, docent i barn- och ungdomspsykiatri, samtalade om unga vuxnas identitetsutveckling. Han konstaterade att psykisk ohälsa är ett folkhälsoproblem. Han har studerat två grupper med stora likheter och skillnader;  *”Hemmasittarna”: Unga som tillbringar nästan all tid vid datorn och på nätet och * unga som ansluter sig till islamistiska rörelser. Här försöker Björn ge en beskrivning av deras livsläge och vad deras sökande går ut på. http://www.ur.se/Produkter/194140-UR-Samtiden-Unga-vuxna-dagarna-2016-Unga-vuxna-och-unga-vuxnas-identitetsutveckling Framförandet avslutas med ett samtal tillsammans med hälsoministern Gabriel Wikström.

Affektfokuserat arbete med unga vuxna                                                                             Katja Bergsten, psykolog och psykoterapeut, beskriver här den Affektfokuserade arbetsmodellen som används i terapeutiska situationer. Affekter är våra grundläggande känsloreaktioner, bland annat ilska, sorg, glädje, rädsla och skam. När vi hamnar i affekt aktiveras kroppsliga reaktioner och vi mobiliserar för agerande. I terapin undersöks dessa känslor för att skapa förståelse kring problemen.

katjatriangelKB

Länken nedan visar denna föreläsning:

http://www.ur.se/Produkter/194141-UR-Samtiden-Unga-vuxna-dagarna-2016-Affektfokuserat-arbete-med-unga-vuxna#Badda-in

 

Ett existentiellt perspektiv i mötet med unga vuxna

IMG_4012

Bo Blåvarg är terapeut som i sin yrkesroll träffar många unga vuxna. Han arbetar på Ersta vändpunkten, ett behandlingshem för anhöriga till missbrukare. Här berättar han om grundläggande begrepp och människosyn inom existentiell psykologi och terapi. Existentiell terapi handlar människans förhållande till livets givna omständigheter: döden, osäkerheten i tillvaron, friheten att välja och en hotande meningslöshet.

Länken nedan visar denna föreläsning:

http://www.ur.se/Produkter/194143-UR-Samtiden-Unga-vuxna-dagarna-2016-Ett-existentiellt-perspektiv-i-motet-med-unga-vuxna#Badda-in