Relational Aspects and Applications of Interpersonal Psychotherapy for Eating Disorders with Co-morbid Depression
Välkommen att närvara vid den offentliga disputationen då Malin Bäck försvarar sin avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i klinisk psykologi vid Filosofiska fakulteten vid Linköpings Universitet.
Disputationen äger rum i sal I:101, Hus I, Campus Valla, fredagen den 5 september 2025 kl. 13.00. (Hitta till lokalen). Det kommer även finnas möjlighet att följa disputationen över zoom på följande länk : https://liu-se.zoom.us/j/65211110565
Fakultetsopponent är Docent Per Johnsson, Lunds universitet
Avhandlingen är publicerad i DIVA för den som önskar läsa den. Det digitala identifieringsnumret för avhandlingen är https://doi.org/10.3384/9789180759229 och om man klickar på denna länk kommer du till DIVA där du kan ladda ner den gratis.
Hur går en disputation till? En disputation är den högtidliga avslutningen på forskarutbildningen, där doktoranden försvarar sin avhandling offentligt. Det hela brukar ta ungefär 2–3 timmar.
Ungefär så här går det till: Välkomstord – Ordföranden hälsar alla välkomna och berättar om dagens upplägg. Doktorandens presentation (ca 20–30 min) – Avhandlingens innehåll och resultat presenteras. Opponenten samtalar (ca 60–90 min) – En inbjuden forskare diskuterar och ställer frågor. Betygsnämndens frågor (ca 20–30 min) – De som avgör godkännandet ställer sina frågor. Publikfrågor – Även gäster får chans att fråga. Avslut och väntan – Disputationen avslutas, betygsnämnden går undan för att fatta sitt beslut. Under tiden bjuds det på bubbel och mingel i personalrummet inte långt från salen där disputationen ägt rum. Resultatet – Nämnden återvänder och meddelar om avhandlingen blivit godkänd – förhoppningsvis följt av glädje, firande och lättnad :).
ABSTRACT
Relationella Aspekter och Tillämpningar på Interpersonell Psykoterapi av Ätstörningar och Samtidig Depression
Interpersonell psykoterapi (IPT), ursprungligen utvecklad för depression, rekommenderas i Socialstyrelsens riktlinjer som behandlingsalternativ vid hetsätningsstörning och bulimia nervosa. Dokumenterad effekt till trots har IPT vid ätstörningar främst studerats som jämförelsebehandling. Kunskapen är fortfarande begränsad om hur metoden fungerar i svensk vårdkontext, vilka mekanismer som driver förändring, och hur det terapeutiska arbetet faktiskt tar form. Avhandlingen har med en mixed method-design undersökt användbarheten av IPT vid ätstörning med samtidig depression. Resultaten visar att IPT är en lovande behandlings-intervention för patienter inom bulimispektrat, med signifikanta förbättringar i både ätstörnings- och depressionssymtom. Förbättring i depression föregick symtomlindring i ätstörningen – men inte tvärtom. Detta antyder ett förändringsdrivande samband. Symtomförbättring inträffade snabbare när behandlingen explicit och återkommande kopplade ätproblematik till känslomässigt laddade relationsteman. Avhandlingens kvalitativa resultat visar att denna koppling – det så kallade mood-event-länkandet – sker i en samskapande process där terapeut och patient tillsammans formar förståelse för det meningsbärande och vad nästa steg i terapin bör vara. Patienter med en mer restriktiv symtombild uppvisade ingen förbättring. Detta kan eventuellt förstås genom patienternas beskrivningar av att leva med ätstörningen som något ständigt närvarande i relaterandet till sig själv, till andra och till livet i stort. Resultaten uppmuntrar till att behandling bör externalisera ätstörningen som ett jagdystont tillstånd, att skapa utrymme för ett mer funktionellt relaterande till sig själv och andra, samt motivera för en ny social roll utan sjukdomen. Avhandlingen stärker IPT som en trovärdig och självständig metod i behandling av ätstörningar – särskilt vid hetsätande och kompensatorisk problematik, samt när depression är en del av symtombilden.
Nyckelord: Interpersonell psykoterapi, IPT, ätstörningar, komorbid depression, mixed methods,
Välkommen!
| Institutionen för beteendevetenskap och lärande Linköpings universitet, 581 83 Linköping, Sverige ISBN 978-91-8075-921-2 (tryckt) ISBN 978-91-8075-922-9 (PDF) https://doi.org/10.3384/9789180759229 ISSN 0282-9800 ISSN 1654-2029 |
Relationella rummet 
Lämna en kommentar