Affektfokuserad psykoterapi

Författare till denna ”flik” är Birgitta Elmquist. Socionom, leg psykoterapeut. Handledar- och lärarutbildad Certifierad lärare/handledare/psykoterapeut enligt IEDTA. Med fördjupning i APT. För kontakt Birgitta@elmquistmail.se

 

Relationella möten genom fokus på affekter

Affektfokuserad psykoterapi är inte en specifik terapeutisk modell utan ett paraplybegrepp för flera psykoterapimodeller som specifikt arbetar med affekter i psykoterapirummet. Det är svårt att avgränsa vad som är just ”affektfokuserade metoder” men det finns ett antal psykoterapeutiska approacher som uppfyller vissa kriterier om teori, metod och forskning.

1. I sin teori uttalat baserar sig på moderna teorier om affekter.
2. I sin metod beskriver systematiskt arbete med affekter som centralt tema
3. I forskning visar på effektivitet i RCT-studier

Bland de approacher som lever upp till samtliga ovanstående kriterier kan nämnas flera terapiformer som finns under paraplybegreppet Experiential Dynamic Therpies (EDT), men också modeller från andra teoritraditioner som exempelvis Emotionfocused Therapy (Elliott et al 2004), Mentaliseringsbaserad terapi (Bateman & Fonagy , 2006) och Compassion focused therapy (Gilbert, 2005) Flera av tredje vågens inriktningar inom KBT (Thoma &McKay 2015) lever också upp till kriterierna.

I en forskningsöversikt visar Diener et al (2007) att affektfokuserat arbetssätt inom dynamisk psykoterapi ökar patienternas emotionella medvetenhet, fördjupar patientens affektiva upplevelse inom sessionen och bidrar till att skapa adaptiva emotionella uttryck. Alla dessa faktorer har ett tydligt samband med positivt utfall i psykoterapi. I en aktuell metaanalys av 28 RCT studier (Lilliengren,P. et al 2015) visas på effektivitet för EDT då det gäller psykiatriska grupper, framför allt patienter med depression och ångest. Förbättringen visade sig dessutom öka ytterligare mellan behandlingen och den efterföljande follow up-mätningen och ingen signifikant skillnad kunde hittas mellan KBT och EDT. I analysen beskrivs att forskningen kan generaliseras till de flesta former av EDT, men att det också är viktigt att komplettera med specifik forskning på de specifika modellerna eftersom de ibland skiljer sig från varandra på avgörande sätt. Flera av modellerna kan också med fördel kombineras, för att på bästa sätt passa till patientens behov, vilket i sig är en faktor som predikterar gott utfall, men även dessa kombinationer och integrerade modeller behöver mer specifik forskning.

Gemensamt för alla metoder inom EDT är hypotesen att undvikande av hotfull emotionell upplevelse upprätthåller klientens symptom och att exponering av emotioner vid trygg anknytning (positiv allians) är en nyckelfaktor i behandlingen. Malan (1979) förklarade att ”the aim of every moment of every session is to put the patient in touch with as much of his true feeling as he can bear” och denna beskrivning är fortfarande central i EDT. Av detta följer att psykoterapeuten är mer aktiv är vad som vanligt beskrivs inom de flesta terapimodeller och dessutom är terapeuten i första hand fokuserad på ”här och nu” och på ”moment to moment” både då det gäller att anpassa till varje patients behov och som stöd för interventioner.
Som karta och kompass under terapisessionen har terapeuten Malans konflikt- och persontriangel. Konflikttriangeln: Terapeuten strävar efter att a) göra patienten medveten om försvar som skapades en gång i dåtid som skydd men nu bibehåller symptom b) reglera ångest och skam och c) hjälpa patienten att få tillgång till affekter och behov som tidigare undvikits. Betoningen här ligger på patientens kroppsliga upplevande – det experentiella. Denna konflikttriangel kopplas sedan till persontriangeln: där relationella mönster i nutid och dåtid, kan medvetandegöras och förändras.

Modellerna inom familjen EDT har dock olika betoning i teori och teknik. De utgår alla från Malans teori och det psykoterapeutiska utvecklingsarbete som Davanloo (1970) gjorde på 1970-taletoch framåt som nu finns under beteckningen ISTDP. ISTDP har forskningsstöd genom framför allt Abbass (2006)och hans studier finns representerade i ovanstående metaanalys. ISTDP sprids nu i Sverige genom personer som Abbass och Frederickson och flera svenska psykoterapeuter har certifiering inom ISTDP.
Andra teoretiker har vidareutvecklat Davanloos ursprungliga teori och teknik. I Sverige är de mest kända modellerna APT, Affect Phobia Terapy som utvecklats av McCullough (1997, 2003)) och AEDT, Accelerated Experientiell Dynamic Therapy som utformats av Fosha (2000) Båda modellerna är mer reglerande i sitt arbetssätt än det ursprungliga frustrerande, utmanande arbetssättet i ISTDP och terminologin har förändrats på många avgörande punkter. Båda förhållningssätten kan också beskrivas som relationella i den bemärkelsen att de arbetar med relationen i terapirummet – och skulle därför också kunna finnas beskrivna under andra flikar på denna hemsida! APT, som beskrivs nedan är också i högsta grad integrativ (och skulle kunna finnas under den integrativa fliken) då det förenar teknik från dynamisk- och KBT-terapi. Detta nämns eftersom jag tycker det är intressant att se hur teorier och förhållningssätt allt mer överlappar varandra och hur teorier och speciellt förhållningssätt är svåra att inrymma i enskilda kategorier.
APT är en integrativ behandlingsmodell baserad på modern psykodynamisk teori och metod, forskning på affekter och anknytning samt principer från inlärningspsykologi. McCullough föreläste i Stockholm regelbundet från början av 2000 och fram till sin död 2012 och numera besöker hennes närmaste kollega Kristin Osborn Stockholm flera gånger per år och undervisar och handleder terapeuter. Genom detta finns det nu några certifierade handledare/lärare i Stockholm och flera psykoterapeuter är i certifieringsprocess. McCullough var själv forskare och hennes forskning, liksom senare forskning som gjorts av kollegor i Sverige och Norge, finns i den forskningsanalys som refereras till tidigare i texten. APT är evidensbaserad (kluster C) enligt kriterier från American Psychological Association och har även visat effektivitet vid behandlingen av andra psykiatriska tillstånd, främst ångest och depression.
AEDT är en modell som integrerar dynamisk teori med anknytningsteori och affektiv neurokunskap och som är speciellt lämpad för personer med anknytningsproblem. Dessvärre finns ännu ingen specifik forskning på AEDT, utan författaren lutar sig mot den forskning som gjorts på ISTDP. Fosha har själv besökt Stockholm vid två tillfällen. Hennes förhållningssätt har mötts av ökat intresse och några psykoterapeuter deltar i fortgående utbildning.

En gemensam organisation IEDTA, där Kristin Osborn just nu är president, ordnar regelbundet internationella konferenser. På konferenserna finns det otaliga tillfällen att stifta bekantskap med de olika metoderna och teoretiska diskussioner varvas med kliniska då underlaget till diskussionerna kommer från verkliga terapisessioner som visas på DVD. I höst 2016 äger konferensenrum i Amsterdam.

Samtliga olika metoder har också egna hemsidor där det finns en stor rikedom av material att hämta hem avgiftsfritt och genom vilka man också kan komma i kontakt med lärare/handledare och psykoterapeuter som är specialiserade i metoden.

För en lättillgänglig svensk introduktion till affektfokuserad teori och teknik hänvisas till Peter Lilliengren, Patrik Lindert, Linda Hellquist, Kristoffer Pettersson, Lasse Almebäck, Katja Bergsten (2015) Affektfokuserad psykodynamisk terapi: teori, empiri och praktik. Stockholm, Natur & Kultur. Där finns också färska referenser till författare som representerar de olika inriktningar inom EDT som nämnts i denna text, liksom till flera andra som inte är så kända i Sverige. 
I den intervju med Katja Bergsten som finns bifogad som videoklipp nedan, finns mer information om affektfokuserad terapi och dess koppling till mentalisering. Ett videoklipp illustrerar också en rollspelad klinisk situation – för att visa hur ett affektfokuserat arbetssätt kan se ut.

Del 1: Katja Claesson berättar om affektfokuserad psykoterapi, bakomliggande teorier och empiri samt vad huvudfokus är i det praktiska terapiarbetet.

 

Referenser:
Abbas A.A. et al (2006) Short term Psychodynamic Psychotherapies for Common Mental Disorders. Cochrane Database Syst. Rev. (4)
Bateman A. & Fonagy P. (2006) Mentalization-Based Treatment for Borderline Personality Disorder, NY; Oxford University Press
Davanloo H. (1977) Short term Dynamic psychotherapy. NY; Jason Aronsons Inc. Publishers
Diener M.J. et al. (2007) Therapist Affect Focus and Patient Outcome in Dynamic Psychotherapy: a Meta-Analysis. American Journal of psychiatry, 164, 963-941
Elliott R. et al (2004) Learning Emotion Focused Therapy, Washington DC: APA
Fosha, D. (2000), The Transforming Power of Affect: A Model for Accelerated Change. New York: Basic Behavioral Science.
Gilbert P.ed (2005) Compassion. Conceptualisations, Research and Use in Psychotherapy. NY; Routledge
Lilliengren P. et al. (2015) Affektfokuserad psykodynamisk terapi: teori, empiri och praktik. Stockholm, Natur & Kultur.
Lilliengren, P. et al. ( 2015 ) Efficacy of Experiential Dynamic Therapy for Psychiatric Conditions: a meta-Analysis of Randomized controlled Trials. Psychotherapy. Advance online publication. http://dx.doi.org/10.1027/pst0000024.)
Malan D. (1979) Individual Psychotherapy and the Science of Psychodynamics. London; Butterworth-Heinemann
McCullough Valliant L. (1997) Changing Character. Short Term Anxiety-Regulating Psychotherapy for restructuring Defences, Affects and Attachment. NY; Basic Books
McCullough, L. Kuhn, N. Andrews, S. Kaplan, A. Wolf, J & Hurley, C.L. (2003) Treating Affect Phobia. A Manual for Short-term Dynamic Psychotherapy. New York: The Guilford Press
McCullough L. & Magill M (2008) Empirically Supported Strategies for resolving Affect Phobias. In: Ablon S.J. Handbook of Evidence-Based Psychodynamic Psychotherapy. NY; Humana Press
Thoma &McKay (2015) Working with Emotions in Cognitive-Behavioral Therapy. Techniques for Clinical Practice. NY. The Guilford Press)