Feedbacksystem – ett mer formaliserat sätt att skapa ett relationellt tvåpersonsmöte?

Posted on Updated on

Feedbacksystem – ett mer formaliserat sätt att skapa ett relationellt tvåpersonsmöte?

Diskussionen kring vad som är verksam behandling vid psykisk ohälsa har blossat upp mer än vanligt i samband med att remissversionen av Socialstyrelsens nya riktlinjer mot depression och ångest släpptes i december 2016.

Flera av oss som varit återkommande bloggare här i Relationella rummet har på olika sätt deltagit i den debatten. Det är inte så att det är någon som är kritisk till evidensbaserad forskning eller att man vill erbjuda patienter behandling som fungerar, tvärtom. Vi är dedikerade psykoterapiforskningen på olika sätt och har därför försökt argumentera för att den skall användas och tolkas på ett användbart och tillförlitligt sätt i sitt sammanhang. (För den som om möjligt missat denna debatt, ber jag att få hänvisa till Relationella Rummets grupp på FB, där de flesta inlägg är delade.) Experimentella RCT -studier,( vilka är de som tas fram att granskas i ett riktlinjearbete enligt PICO och GRADE när allt går enligt reglerna), behöver dock kompletteras med både RCT-studier i klinisk miljö med ”riktiga patienter” dvs där man beaktat samsjuklighet mm samt naturalistiska studier och feedbacksystem som utvärderar den vård som i dag erbjuds ute i klinik inom Svensk sjukvård.

Rolf Holmqvist

”Top down, bottom up” 

En av de saker som professor Rolf Holmqvist tagit upp är vikten av att utvärdera den vård som genomförs – oavsett vad den kallas, om den i ett annat sammanhang har bedömts effektiv eller inte osv.
Bland annat i Läkartidningen 170131 debatterade han under rubriken ”Styrning av psykiatrisk vård träffar fel”,  kring vikten av att ur ett patient-perspektiv, systematiskt utvärdera vårdens effektivitet genom skattningsskalor/ feedbacksystem/intervjuer.

http://www.lakartidningen.se/Opinion/Debatt/2017/01/Styrning-av-psykiatrisk-vard-traffar-fel/

Nationell samverkan för psykisk hälsa, NSPH, är ett nätverk av patient-, brukar- och anhörigorganisationer inom det psykiatriska området. I NSPHs Pod intervjuades Rolf nyligen, 170511,  om samma frågeställningar.  Jag tycker det är en fin, och väl sammanfattande intervju inom ämnet som jag vill uppmuntra alla att lyssna på (klicka på länken nedan).

http://www.nsph.se/podcast/201721-rolf-holmqvist-linkoping/

Så här står det om intervjun med Rolf på podens hemsida: 2017/21 – Rolf Holmqvist, Linköping 

Psykologiprofessor Rolf Holmqvist från Linköpings universitet har väckt uppmärksamhet med sina utspel där han menar att behandlarna inom psykiatrin är för dåliga på att följa upp hur olika behandlingar fungerar. Ofta undersöks hur metoderna fungerar på gruppnivå men det är inte till så stor nytta för den enskilde patienten – särskilt inte om ens behandling inte fungerar så bra. Varför är psykiatrin så orolig för att fråga patienterna om deras upplevelse och låta det vara avgörande för om behandlingarna fungerar eller inte? -Behandlarna har dålig koll på om deras patienter blir bättre eller sämre av behandlingen. Vi behöver nya instrument och flera kanaler för att följa upp hur patienterna mår. Det är som att vi behöver stärka patientens röst, säger Rolf Holmqvist.

När jag läste Scott D Millers bok ”Feedbackinformerad terapi FIT” förra året så tänkte jag flera gånger att detta på ett sätt kan ses som en något teknikaliserad form av relationell terapi.

Med hjälp av instrument som både mäter framgång i måendet, viktiga livsområden samt tillfredsställelsen i det terapeutiska samarbetet har man ett unikt utgångsläge att utforska några av de mer relevanta frågorna; – Vad skall vi ha varandra till och vad vill vi åstadkomma med detta?  I den så kallade Hippokratiska eden, som formulerades för ca 2500 år sedan, formuleras krav på god vård; ”Aldrig skada, om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta”. Vad som kan definieras som verksam och god vård bör väl utifrån denna ed anses individuell tänker jag. Är det rimligt att kunna bota eller skall vi se det som en hög power att vi kan lindra i detta unika fallet? Om jag är nöjd med kontakten men skattar allt sämre på livstillfredsställelse och mående – Vad står detta för? Skall vi veklingen fortåtta kontakten? Listan kan göras lång av olika varianter att tänka och oavsett hur det ser ut är det ett konkret observerbart material att vara nyfikna på ihop, att utforska och förhandla kring. Behandling skall erbjudas för att den är hjälpsam (trösta/lindra/bota). Att patient och behandlare tillsammans avgör vad som är det och att återkommande göra det under resans gång för att justera och optimera resultatet, känns för mig som en samskapande process. Detta borgar sannolikt för en mer effektiv, verksam och patientcentrerad vård, även om det enskilda fallet inte faller under Socialstyrelsens granskande lupp ala PICO/GRADE.

Om du vill veta mer om Scott D Miller finns här länken till hans hemsida och en intervju med honom:

http://www.scottdmiller.com

 

FIT

Om du vill läsa mer om boken:  Feedback-informerad terapi – FIT baseras på erfarenheter och forskning om vad som faktiskt fungerar i terapi. Det finns flera hundra olika former och metoder inom psykoterapifältet men nyare metastudier och resultat­utvärderingar har visat att alliansen mellan terapeut och klient är mer avgörande för ett positivt resultat än valet av terapimetod. FIT har ett mångteoretiskt förhållningssätt till utvärdering och förbättring av kvalitet och effektivitet i förändringsarbete. Metoden går ut på att regelbundet och formaliserat få feedback från klienten om allians och behandlingsresultat. Denna feedback använder terapeuten till att anpassa och modifiera sitt arbetssätt till klientens preferenser och behov. Den öppna dialogen mellan terapeut och klient förbättrar resultaten och risken för tidiga avhopp minskar dramatiskt. FIT följer American Psychological Associations (APA) definition av evidens­baserad praktik. I boken beskrivs samtliga aspekter av FIT; empiriska utgångspunkter, grundläggande och avancerade tillämpningar (inklusive arbete med grupper, par, handledning och implementering). FIT är användarvänligt med enkla mått skapade för att fungera i kliniskt vardags­arbete. Som användare kan du skaffa ett konto på ICCE:s webbsida www.scottdmiller.com/performance-metrics där du kan ladda ner svenska versioner av de skalor och diagram som ingår i metoden.

Värnamo 17-05-14

Malin Bäck

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s