Tankar utifrån boken ”Affektfokuserad psykodynamisk terapi”

Tankar utifrån boken ”Affektfokuserad psykodynamisk terapi”

För drygt ett år sedan släpptes den första svenska boken kring affektfokuserad psykoterapi ”Affektfokuserad psykodynamisk terapi ” av Katja Bergsten, Peter Lilllengren, Patrik Lindert, Kristoffer Pettersson, Linda Hellquist och Lasse Almebäck. Trots att jag längtat och väntat och ställt mig på kö i internetbokhandeln för att köpa boken, så var det först i höstas jag tog mig tid att läsa den från pärm till pärm.        Veckans blogg är en kort reflektion kring boken, kring affektfokuserad psykoterapi och en kort jämförelse med andra terapiformer.

Första gången jag kom i kontakt med begreppet affektfobi, var när en kollega kom med följande artikel från Svenska dagbladet,

Glädjen kan vara en läskig spindel

Detta ledde fram till att vi hade en studiecirkel på jobbet utifrån Leigh McCulloghs bok Treating affect phobia – Vi spelade in terapisessioner och granskade oss utan och innan för att se vilka kroppsliga uttryck som vi eventuellt kom att missa under samtalet. Nästan som en slags skolresa innan skolavslutning, reste vi 2007 till Aarhus på IEDTA internationella konferens och fick ta del av giganternas omtumlande videopresentationer och jag var ”blowin away” . Känslor och möten är så coolt! Det var precis innan jag påbörjade min relationella utbildning med bla BRT och IPT som huvudfokus vid Linköpings universitet.

APT – affektfobiterapi, denna assimilativa integration utifrån psykodynamisk konfliktteori (Malans konflikttriangel), Tomkins affektteori och inlärningspsykologiska/beteendeterapeutiska principer, passade väl in i mitt sammanhang som psykoanalytiskt skolad terapeut, verksam på en beteendeterapeutiskt präglad arbetsplats. För den nyfikne så länkar jag upp en av de första artiklarna kring affektfokuserad terapi, skriven av Patrik Lindert och Peter Lilliengren.

affektfobier

Jag kallar mig i dag för relationell psykoterapeut med Interpersonell psykoterapi som specialområde men jag arbetar även med bla PFPP och känner att det affektfokuserade perspektivet ligger till grund för allt arbete jag gör, även när jag jobbar med KBT.

 

APT bok

Boken ”Affektfokuserad psykodynamisk psykoterapi” är en informativ, översiktlig introduktion i ämnet. På ett lättillgängligt sätt redogör författarna kring historiken; den psykodynamiska korttidsterapins födelse, om David Malan och det ökade intresset för affekter-intensiteten. Man informerar om affektteori utifrån Tomkins teor, om fungerande och ickefungerande affektreglering. I ett mer neuroaffektivt inriktat avsnitt, presenteras ett neuropsykologiskt perspektiv på affektfokuserad psykoterapi.

Som många av er vet, består det affektfokuserade perspektivet av olika terapi inriktningar, såsom bla AEDP, ISTDP, EFT mm. Författarna har dock valt att utelämna beskrivningar runt dessa olika metoder och fokuserar istället på att beskriva grundläggande principer och strategier för affektfokuserat arbete så som att arbeta med försvar, fördjupa och reglera affekter samt att formulera fokus. Min upplevelse är att presentationens disposition främst lutar mot Leigh McCulloghs modell APT men finner även inslag av Diana Foshas betoning på alliansskapande och skamreducerande affektreglering.

Författarna har i stor utsträckning skalat bort många terapispecifika begrepp som kan associeras till en specifik inriktning. Bland annat tar man inte upp persontriangeln (Malans andra triangel) och beskriver inte hur man hanterar överföring/motöverföring. I stället har man ett avsnitt kallat terapiprocessen och utmaningar för terapeuten.

Personligen tycker jag mycket om detta upplägg. Språkvalet kan ju ibland ha en tendens att skapa barriärer och missförstånd som inte hade behövts. Många psykoterapeutiska begrepp har kommit att inrymma olika saker i olika sammanhang och i olika terapiformer. Då jag arbetar med olika former av korttidsterapier och därmed har förmånen att ha handledare med olika inriktningar inom det dynamiska fältet, blir det tydligt för mig att det finns ett spektra i hur vi förhåller oss till ex. den terapeutiska relationen, vad vi inrymmer i tvåpersonspsykologi, överföring och motöverföring etc.

Boken lämnar på detta sättet i stället utrymme för läsaren att kunna nosa mer förutsättningslöst på de affektfokuserade strategierna oavsett förkunskap om psykodynamisk teori etc. Även den som inte har ett psykodynamisk tänk kan ha god hjälp av denna bok i sin ambition att utveckla ett mer känsloutforskande arbete med sina patienter.

Som jag sa innan så tänker jag att affekterna ligger till grund för hela mitt terapeutiska arbete. Dock skiljer det sig vari och vilken triangel som får främsta fokus för arbetet.

Malans trianglar

När jag och patienten i ex IPT samtalar om ”hur veckan varit”, processas informationen via Konflikttriangeln; Mina tankar:- ”Hm den ledsenheten P nämner… det känns i mig inte som ett uttryck för adaptiv sorg… mer som ett undandragande… låt oss försöka förstå det i hop….” I PFPP som ju per definition har panikångest i fokus, tänker jag att ”paniken” är hämmande affekter som hör hemma i Ångesthörnet av konflikttriangeln och även om Milrod pratar om motstridiga känslor kring Vrede, Autonomi och sexualitet så tänker jag att det vi menar är adaptiva affekter (eller förmågan att röra sig mellan krafterna relatedness och self-definition). Var man uppehåller sig i persontriangeln och hur mycket anspråk jag som terapeut gör på egna tolkningar, uppfattar jag skiljer sig i olika dynamiska metoder. Min känsla är att de flesta STDP-terapier har ett tydligare fokus på terapeut och patientrelationen; ”Här och nu” än ”Där och Då”; Patient och relationer från förr. Samtidigt är det min upplevelse att olika metoder skiljer sig mycket i terapeutens hållning; hur styrande eller tolkande man kan välja att vara. (Jag återkommer till detta i ett annat inlägg.) Som IPT-terapeut riktas främsta fokuset på ”Self and others” i persontriangeln – det som händer i relationerna utanför terapirummet. Alla strategier utgår från en återkommande koppling mellan närliggande relationella händelser, hur detta påverkar patienten känslomässigt och vad det gör med det aktuella måendet. De affektfokuserade principerna är här för mig helt oumbärliga.

Boken ”Affektfokuserad psykodynamisk terapi” är alltså en fin introduktion som med fördel kan användas i samtliga psykoterapiutbildningar oavsett inriktning.

För den som vill lära sig mer om affektfokuserad psykoterapi, finns det i dag flera kurser som anordnas i Sverige, både inom APT, AEDP, ISTDP och EFT. Titta gärna via våra länkar till ex Affeka och SAPU för mer lästips. Det ligger ute många bra filmklipp på Youtube med Jon Frederickson. Jag kan även rekommendera att investera i APAs demonstrationsfilmer, ledda av Jon Carlson.

Intresset för känslors betydelse verkar på olika håll öka i vårt samhälle. Jag skrev i höstas om Disneys film ”Inside out” i bloggen, en prisbelönt animerad film där skaparna bla tog hjälp av Paul Ekman som sakkunnig i skapandet av filmen. För någon vecka sedan hittade jag dessa böcker på barnavdelningen i en bokhandel i Bangkok om ”mixed feelings” och affektmedvetenhet. Vid sådana tillfällen känner jag lite hopp om framtiden.

Malin Bäck

www.youtube.com/watch?v=F_tboWSbgGw

 

 

 

 

 

 

One thought on “Tankar utifrån boken ”Affektfokuserad psykodynamisk terapi”

Add yours

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: