Kan du tänka dig att ta dig tid att svara på några frågor kring dina reaktioner som terapeut i terapisituationen? http://test.johanberg.net/ Relationella Rummet hälsar Johan Berg välkommen in.
I ett projekt vid Institutionen för psykologi vid Lunds Universitet testar Johan Berg med kollegor översättningen av ett frågeformulär om terapeuters reaktioner på terapi; om formuläret kan fungera i svenskt sammanhang.
Johan Berg arbetar med psykoterapi och psykoanalys på Malmö Psykologbyrå; metodutveckling, psykoterapi och andra former av samtal på en psykiatrisk öppenvårdsmottagning; handledning och undervisning i psykoterapi vid Lunds Universitet; samt programutveckling av ett journalsystem för bl.a. terapeuter (TerapiJournal).
Hjälp sökes nu för utprovning av ett formulär om psykoterapi och terapeutens reaktioner på sin klient. Just nu görs en datainsamling bland terapeuter där ett frågeformulär undersöks i svenskt sammanhang. Formuläret har tidigare använts i studier i bl.a. USA och Italien, och exempelvis har man då tittat på hur mönster i terapeutens reaktioner överensstämt med klientens specifika personlighetsstörningsproblematik.
-Vi är måna om att få in svar från så många terapeuter som möjligt och att olika terapeutiska inriktningar ska vara välrepresenterade i undersökningen, säger Johan Berg.
Formuläret fylls i direkt på nätet. Formulär och instruktioner finns på:
Eventuella frågor kan ställas direkt till Johan på mailadressen: psykolog@johanberg.net
Om formuläret fungerar i svensk översättning finns det olika tankar om hur detta skulle kunna användas i terapiforskning. Det vore t.ex. spännande att titta vidare på specifika relationsmönster hos klient/terapeut-paret eller reaktionsmönster hos terapeuten som är förknippade med olika typer av utfall av terapi. Nya tekniska möjligheter med exempelvis formulär och databaser på nätet öppnar också för nya sätt för enkel dataregistrering och snabb feedback till terapeuten kring arbetet med klienten.
Inom den psykoanalytiska och psykodynamiska traditionen har synen på motöverföring som bekant genomgått förändringar. Parallellt med klientens överföring noterade Freud att det uppstår känslor, tankar och reaktioner också i terapeuten i arbetet med klienten, och han betonade den problematiska sidan av detta, att vi behöver kontrollera och begränsa motöverföringen. Generationen efter Freuds död (alltså 40- och 50-tal) tänkte annorlunda och började uppfatta motöverföring som oundviklig, användbar och t.o.m. välkommen för att förstå mer om vad som sker i klientens inre värld. Att vara observant på egna känslor och reaktioner, att förstå dessa i det terapeutiska fältet mellan terapeut och klient, anses numera som centralt, och är ofta en oumbärlig beståndsdel i handledning av terapeuter.
I dagens heterogena psykoterapeutiska samhälle gissar jag att alla olika terapeutiska inriktningar har något att vinna på en ökad förståelse för terapeutens reaktioner, inte bara som störande moment eller tecken på svikt hos terapeut, utan som ännu en informationskälla i den terapeutiska processen.
Att lyssna på det egna inre känslomässiga språket i mötet med en klient kräver precis som annan språkträning både kunskap och erfarenhet för att det ska gå att förstå och använda. Och kanske forskning.
Psykoterapiforskning, både kvalitativ och kvantitativ, har ofta fokuserat på klienten, på egenskaper eller process hos klienten, och hur dessa påverkat exempelvis utfall. Jag tror att vi också skulle kunna lära oss mer om psykoterapi genom att mer systematiskt rikta blicken till vad som sker i terapeuten, och i fältet mellan klient och terapeut. Det är också möjligt att den enskilda terapeuten skulle kunna dra nytta av systematisk feedback specifik för terapeuten eller för klient/terapeut-paret.
Varför då detta projekt? Många skäl, förstås, men innan jag utbildade mig till psykolog arbetade jag som programmerare och systemkonsult, och har i någon mån bevarat detta intresse parallellt med det kliniska arbetet. Jag tror det finns spännande utvecklingsmöjligheter i gränsland mellan olika områden, och för mig är just psykoterapi och programmering ett sådant gränsområde, ett mellanrum eller ”potential space”. I samband med annan programutveckling har jag blivit mer medveten om nya möjligheter att använda nätet i både psykoterapiforskning och i system för feedback till psykoterapeuten, men först vill jag undersöka formuläret med terapeutreaktioner.
Tack på förhand för Ert deltagande!
Johan Berg
Leg. psykolog, specialist i klinisk psykologi
Leg. psykoterapeut, psykoterapihandledare
Psykoanalytiker (IPA)
Adjungerad universitetsadjunkt
Relationella rummet 
Kommentera