Mentalizing the Interpersonal

Delta gärna med reflektioner. Om du klickar på rubriken syns kommentarsfältet nedanför blogginlägget. 

Niclas Kullgard reflekterar denna vecka i Relationella rummet kringNiclas Kullgard mentaliseringsbefrämjande interventioner i IPT, Interpersonell psykoterapi. Niclas är leg.psykolog, leg.psykoterapeut med relationell/interpersonell inriktning. Han kombinerar klinisk praktik inom psykiatrin med handledningsuppdrag och är aktiv i den svenska föreningen IPTs styrelse.

www.interpersonellpsykoterapi.se 

”Mentalizing the Interpersonal”

Jag lyssnade på Anthony Bateman på senaste internationella konferensen i Interpersonell psykoterapi (IPT), ISIPT  i London, juni 2015. Titel för hans föreläsning  var ”Mentalizing the Interpersonal”. Det var en intressant diskussion och föreläsning.

Det verkar som att mentaliseringsteorin är något som är användbart i IPT och då kanske främst med personer med mer komplicerad psykologisk problematik och där det blir svårigheter i terapirelationen. Mentalisering är ett ämne som har intresserat mig länge och jag tycker det är spännande att föra in detta i IPT-modellen.

Bateman visar bland annat att i tillstånd där borderline-personlighetsstörning (BPD) samvarierar med depression eller bipolär sjukdom så förbättras depressionen om personlighetsproblematiken behandlas. Det motsatta gäller dock inte enligt Bateman. Det vill säga att när man ”bara” arbetar med depressionssymtomen utan mentaliserande interventioner, finns risken att depressionen blir mer svårbehandlad eller återkommer. En definition av mentalisering som används av Bateman är:

”mentalizing is a form of imaginative mental activity, namely, perceiving and interpreting human behavior in terms of intentional mental states (e.g. needs, desires feelings, beliefs, goals, purposes, and reasons)”

Utvecklingen av vår förmåga att mentalisera och affektreglering är ur det här perspektivet otvetydigt en interpersonell företeelse, vilket borde kunna vara användbart när vi arbetar med IPT (och annan relationellt inriktad terapi också förstås). När vi befinner oss i situationer som blir för känslomässigt utmanande får vi svårt med en meningsfull mentalisering. Vi tappar oss själva och för att återupprätta oss själva använder vi olika förmentaliserande tillstånd såsom psykisk ekvivalens, låtsasläge, teleologiskt läge samt hyper- och/eller hypomentalisering. Ett sätt att arbeta med mentalisering kan vara att fördjupa en kommunikationsanalys med upplevelser relaterade till terapirelationen eller att be om feedback om hur klienten har upplevt en specifik intervention i terapin. Genom att etablera ett förhållningssätt som genomsyras av utforskande om hur det är/känns/ att vara tillsammans med en annan betydelsefull person, såsom terapeuten, erbjuder man möjligheten till att förbättra mentaliserings-förmågan. Ett aktivt försök att utforska terapirelationen underlättar skapande av det vi bruka kalla för den tredje positionen (Aron, 1996).

I IPT skulle vi kanske kunna tänka oss att ta utgångspunkten i situationsbundna relationssvårigheter utanför terapirummet, för att sedan utforska mentala tillstånd i terapirelationen. Ett exempel kan vara att ge feedback om hur jag som terapeut upplever en viss svårighet som klienten upplever utanför terapirummet i terapirelationen och sedan utforska klientens upplevelse och därefter hur vi samspelade för att det uppstod; blev som det blev. Strävan efter en tredje position i terapirelationen skulle då mycket väl ge möjligheter till att utveckla både implicit och explicit mentaliserande. I ett gynnsamt utforskande av mentala tillstånd kan den tredje positionen uppnås och då ryms även möjligheter för känslomässig reglering, förtröstan och hopp. Något som är grunden för att ett meningsfullt förändringsarbete ska kunna komma till stånd. Mer praktiskt kan man tänka sig att IPT ger bra möjligheter för mentaliserande interventioner i exempelvis kommunikationsanalys, rollspel och utforskande av relationen mellan mående och specifika händelser. Detta var något som vi diskuterade livligt på IPT ́s nationella möte för några veckor sedan och som jag hoppas att vi kan fortsätta fundera omkring.

//     Niclas

 

Källor:

Aron, L (1996). A Meeting of minds. Hillsdale NJ, The Analythic Press.

Bateman, A. (2015) Mentalizing the interpersonal. 6th International Conference in IPT, London.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

Blogga med WordPress.com.

Upp ↑

%d bloggare gillar detta: